Grupp 4a’s förklaring på FOTOSYNTES

Fotosyntes betyder ljussammansättning. Fotosyntesen är den viktigaste processen för livet på jorden.

Fotosyntesen är växternas omvandling av energi. Denna kemiska process får de med hjälp av sol, vatten och koldioxid. Utan fotosyntesen skulle det varken finnas växter eller djur på jorden. Fotosyntesen fungerar endast med hjälp av solenergi. Energin i solljuset fångas upp av det gröna i växten som heter klorofyll. Solenergin gör så att klorofyllet kan omvandla koldioxid och vatten till kolhydrater/glukoser och syre. Glukosen ger i sin tur energi (styrka) till hela växten. Den fungerar som byggstenar för växtens uppbyggnad i form av blad, löv, frukt och tillväxt. Syre avges i luften genom klyvöppningar på bladets undersida. Människor och djur behöver syre för att kunna andas.

(detta är en extrem förstoring av en klyvöppning)

Fotosyntesens kemiska formel:

Koldioxid+vatten+energi(solljus) => socker(glukos)+syre

6CO₂+6H₂O+ljusenergi =>C₆H₁₂O₆+6O₂  

(formeln finns beskriven av Helldén (2010) sid 97)

Motsatsen till fotosyntesen - Cellandning.

Fotosyntesen kräver ljusenergi vilket gör att den pågår endast under dagen. Då en växt behöver energi dygnet runt och är den beroende av det överskott av glukos som bildas under dagen.  För att växten ska kunna nyttja den energin som binds i glukos, måste energin kunna frigöras. Det glukos som bildas genom fotosyntesen har två uppgifter, dels bygga kolhydrater i form av stärkelse och cellulosa som behövs för att bygga upp växten men även ge bränsle till den egna förbränningen. Det sker genom cellandning/respiration, en slags förbränning som pågår inne i varje cell. Glukosen förbränns, vatten och koldioxid frigörs.  

Cellandningens kemiska formel:

glukos+ syre → koldioxid +vatten. + energi

C₆H₁₂O₆ + O₂→6CO₂+ 6H₂0 + energi

Formeln är fotosyntesens formel baklänges.

En växt behöver även näringsämnena fosfat och nitrat för att växa. Dessa ämnen tar växten upp genom markvattnet.

Fakta hämtat från:

http://www.naturskolan.lund.se/blad/blad64-klimat/naturskolebladet___nr_64.htm

Fresk,U. &  Börjesson,C. (2003) Tom Tits frågelåda. Berghs förlag

Hellden,G. m.fl. (2010) Vägar till naturkunskapens värld. Stockholm Liber

Bilden på en klyvööpning, är tagen från:
http://www-vaxten.slu.se/vaxten/klyvforst.htm

Bilden på fotosyntesens kretslopp, är tagen från:

http://biologimedsuperklassen.blogg.se/category/fotosyntes-och-cellandning.html

Vår planering

I vår planering har vi valt att utgå från de didaktiska frågorna. När, för vem. hur, vad och varför.

Elfström, Nilsson, Sterner Wehner-Godée (2008) menar att didaktik kan förstås som "konsten att undervisa med pedagogiken som ledstjärna".

När: Vecka 11 och 12

För vem: Aktiviteten kommer att genomföras på våra respektive förskolor.  Där åldrarna är 2-5 år.

Hur: Vi ställer en öppen fråga till barnen. Vad behöver en växt för att må bra?

Detta gör vi för att påvisa barnens tankar vad en växt behöver för att må bra. I vår aktivitet kommer vi att ha med två växter i samlingen. Dessa växter kommer barnen att få placera på två ställen. Växterna kommer vi att titta på med jämna mellanrum för att se om det blir någon skillnad på dem, beroende på vart de står. Vi kommer att använda oss av intervjuver för att höra barnens hypoteser om ämnet. Vi kommer även att dokumentera processen för att synliggöra barnens lärande, både för barnens och pedagogernas lärande.

Vad: Ett lärande inom naturkunskap.

Vårt syfte med den här aktiviteten är att ge barnen en förståelse vad en växt behöver för att må bra?

Varför: För att få en förståelse för hur barnen tänker och resonerar över vad en växt behöver för att må bra.

För att på sikt få en förståelse för fotosyntesen.

Då fotosyntesen är livets viktigaste process, och grunden till allt liv.

Enligt Lpfö-98 (rev10)

Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturen olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktiviteter. Den ska inspirera barnen och utforska omvärlden

Etiska aspekter angående dokumantation

Seminarie diskussion 2011-03-03

Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation

När vi läst artikeln Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation så uppstår funderingar över vad vi får visa. Bilder, foton och alster tolkas på olika sätt. Vårt syfte som lärare kan vara annorlunda än andra som besöker vår arbetsplats som betraktare. Vi exponerar barn som inte vet rätt eller fel. Barnen kanske inte har förmågan att uttrycka sin känsla över sitt arbete, foto eller sitt språk som kommer på pränt. Läraren har här en makt att ofta bestämma vad som ska visas. En känsla av att vara kränkt är individuell.

När får man själv välja att vara med i t.ex. skolkatalog m.m. Hur mycket är offentlig handling? Kan man bli tvingad?

Nu när vi ska dokumentera barns lärprocesser i vårt individuella arbete så kanske det räcker med barnens händer och kroppar där vi kan synliggöra lärandet. Vid reflektion ihop med barnen så behöver hela barnet synas för att få syn på sitt lärande, anser vi.

Detta är en fråga som behöver lyftas bland lärare och pedagoger i deras vardagliga arbete med barn.

Marie A. Ellinor D. Annelie K. Hanna S. Charlotte L. Helena J.

  

Teknik på förskolan

 

Vi har studerat och observerat teknik på våra förskolor utifrån kursplanens andra och tredje mål.

 

·         redogöra för teknikens historia, särart och arbetssätt

            och relatera detta till barnens vardagsföreställningar

·         problematisera lärandemiljöer som stödjer barns

            lärprocesser inom naturvetenskap och teknik

            samt diskutera dessa utifrån individuella, interpersonella

            och institutionella dimensioner

 

                                        

 

I kommentarerna redogör vi var och en för våra tankar och reflektioner utifrån den teknik vi funnit.

Gruppuppgift 24 feb. 2011

Vi har valt att fördjupa oss i det naturvetenskapliga fenomenet; Fotosyntes.
Fotosyntes är svår att förstå men man kan säga att växterna gör sin egen "mat" genom denna process. Fotosyntesen är den viktigaste processen för livet på jorden. Vi kommer att få fördjupning i detta ämne via litteratur, föreläsningar och artiklar.

Vår utgångspunkt är att barn ska lära sig att hantera sin omvärld för att bli goda samhällsmedborgare. För att nå dit skall förskolan arbeta efter läroplanens intentioner.
"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen." Lpfö -98 (rev.)

För att barnen ska utveckla och få förståelse för  enkla naturvetenskapliga begrepp, naturens samband och olika kretslopp, kommer vi att ha påvisande, planerade aktiviteter på respektive förskola.

Med denna aktivitet kommer vi även in på område som hållbar utveckling och miljö. Samtidigt lär vi barnen att värna om vår natur.

Pedagogerna kommer i aktiviteten ha med växter där vi inledningsvis kommer vi att ta reda på barnens förförståelse/erfarenheter i utgångsfråga;

"Vad behöver en växt för att må bra?"

Naturbladet



Utgångspunkten för oss i denna gruppuppgift, var att hitta en gemensam beröringspunkt i våra grupper. Det vi har funnit spontant i våra barngrupper, är barnens samtal och funderingar kring kärnan i frukten. För att få ett naturvetenskapligt perspektiv på vår uppgift, så har vi valt plantering av kärna. I och med detta har vi funderingar på vilken ämnes teori vi ska specificera oss på. Om det ska vara:

·         Kärna

·         Planta

·         Vattnets kretslopp

·         Fotosyntes

Vi vill ta reda på barns förförståelse av det valda naturfenomenet.

Litteraturseminarie 10 februari 2011

Utifrån Fleer,M. (2009) har vi diskuterat följande:

Fleers utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv där styrkan är att barn lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Barn vill vara tillsammans och lär av varandra genom lek och planerade aktiviteter.  Barn har tankar, erfarenheter och funderingar beroende på deras kulturella bakgrund. Genom att ta vara på den mångfald av tankar och kunskaper som finns så kan vi se Martons variationsteori som ännu ett perspektiv för barns lärande. För att få en naturvetenskaplig förståelse för t.ex. kallt vatten så måste vi erbjuda kontraster som varmt vatten . Detta för att barnen ska urskilja och få olika perspektiv av vatten.

För att hjälpa barnen att ta in nya naturvetenskapliga begrepp, tycker vi att vardagen är den omgivningen som är bäst att koppla till.  Barnen kan referera till den förståelse som de har utifrån deras egna erfarenheter som bildar grund för orsakssamband och hur världen omkring oss fungerar.

Vid början av våra examinationsuppgifter bör utgång tas utifrån barns intresse och frågeställningar. Vi vill i första skedet jobba med deras vardagliga begrepp kring naturkunskap. Vi vill använda oss utav lek och experiment. För att sedan utveckla lärandet kring vetenskapliga begrepp med stöd utav läraren.

Fleers har gjort en studie där hon i en lekfull miljö undersökt barns begreppsutveckling både vad det gäller vardagliga situationer och vetenskapliga samband. Bakgrunden till att Fleer valde att studera sambandet mellan dessa två områden är att hon anser det viktigt att även yngre barn får vetenskaplig lärdom, och för att de ska få det behöver dessa två nivåer samspela. Enligt Fleers slutsats är det möjligt för barn att under lek utveckla sin begreppsförståelse (både den vardagliga och vetenskapliga). Pedagogers deltagande är centralt för barns förståelse. Barns begreppsutveckling ska ske i en lekfull miljö. Där lek och lärande integreras.

Vi som personal behöver ha kunskap för att ge barnen en vetenskaplig förståelse.
Miljön bör vara inbjudande, utforskande och tillåtande. Barnen behöver få tid att undersöka och utforska för att lära.     

Ellinor Dahlgren                                                             Hanna Strömblad

Marie Andersson                                                            Helena Jebens

Anneli Karlsson ”1014”