Reflektion av naturvetenskaplig studie

grupp 4a Anneli "1014", Ellinor och Charlotte

Vi har gemensamt sett att våra respektive barngrupper har viss förståelse av vad en växt behöver för att må bra. Genom detta anser vi att barnen har en begynnande förförståelse för fotosyntesen, vårt valda ämnesfenomen.

Barns tolkning av naturvetenskapliga fenomen sker mot den bakgrund som de erfar i vardagen,[…] dessa erfarenheter spelar en viktig roll då barn ska förstå och skildra naturvetenskapliga processer. (Helldén m fl (2010). Liknande beskrivningar har Elfström, I., m fl. (2008) som menar att alla barn redan tidigt skaffat sig egna kunskaper och teorier om naturvetenskapliga fenomen. Det är vår uppgift att ta reda på hur de tänker och lägga upp undervisningen efter barnens förförståelse.

I aktiviteten har vi gett växter olika förutsättningar för att barnen ska kunna urskilja vad en växt behöver för att må bra. Helldén (2010) säger; Variation i någon form av kontraster/motsatsförhållande, är en förutsättning för att vi ska kunna urskilja olika företeelser.

Genom att använda oss av en didaktisk modell i planeringsstadiet och som utgångspunkter i genomförandet, har modellen gett oss ett lärande och fått förståelse i barnens ”ägande” av frågan och deras påståenden. Vikman menar att en professionell pedagog är inte bara ska vara duktig i sin roll i klassrummet, utan också ska kunna förespråka för de valen av lärande metoder. Han fortsätter: Som lärare måste man förstå vad man säger och gör tillsammans med eleverna för att skapa en undervisning som är meningsfull och utvecklande. Forskning inom didaktik säger att de didaktiska frågorna fokuserar på de två frågorna:

1.      Vad ska vi undervisa om?

2.      Hur ska vi undervisa?

En annan aspekt i valet av lärande har vi tagit hänsyn i våra val på ett etiskt förhållningssätt. De val som pedagoger gör, bör ske med ett etiskt medvetet ställningstagande. Valen behöver kunna styrkas, försvaras och förklaras. I forskning ska barnens deltagande ska vara under frivillig basis, med ett godkännande av vårdnadshavare.

Aktiviteten som vi genomför i barngruppen kommer att fortgå långt efter denna studie är inlämnad. Vi vill inte ge barnen ett slutresultat utan det får de komma fram till av egen erfarenhet och kopplingar. Med andra ord så vet vi inte vart aktiviteten kommer att ta vägen efter det att vi avslutat studien. Kommer vi att kunna koppla den till andra fenomen i ett senare skede? Förmultning? Plantering? Elfström m fl. (2008) menar att genom att frångå den egna tänkta planeringen och istället utgå från det som barn själva undrar om, kan det skapa nya infallsvinklar och teman och då når vi ytterligare mål i vårt uppdrag.

Litterturkälla:

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka,utforska, lära. Stockholm: Liber

Helldén, G. m.fl. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.