Genomförande
Till en samling hade vi med oss två likadana växter. Till barnen ställdes frågan Vad behöver en växt för att må bra? Detta gjorde vi för att få reda på barnens förförståelse för ämnet. Barnens tankar var exempelvis vatten, sol, frön, en blomma behöver ”kärlek” det får den när vi pratar med den, lampor, vind, vänner, man ska vara snäll och inte bråka med blommor, vatten, ljus, näring, luft och jord. Barnen hade erfarenheter och förförståelse för vad en växt behöver.
För att se om barnens hypoteser och erfarenheter av vad en växt behöver, så fick barnen själva bestämma vart växterna skulle placeras. Den ena blomman placerade barnen ljust, den fick barnen vattna och ge ”kärlek”. Den andra växten placerade barnen mörkt, den växten ska de inte sköta om. Detta gjordes för att kunna påvisas för barnen vad en växt behöver för att må bra. Växterna har vi tittat på med jämna mellanrum för att se om det blir någon skillnad på dem. Barnen har avslutningsvis fått rita varsin teckning för att dokumentera lärtillfället. Detta gav även oss en förståelse för vad barnen lärt sig i denna process.
Under kommentar kommer vi att göra varsitt inlägg där vi kommer att diskuterar undervisningsmomentet i relation till läroplanen, samt till lek och/ eller kreativitet.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaRedogörelse av undervisningstillfället
SvaraRaderaEnligt läroplan för förskolan, Lpfö 98 (rev 10) ska förskolan ge barn förutsättningar att utveckla ett intresse och en förståelse för naturkunskap. Förskolans verksamhet skall utmärkas av ett medvetet bruk av lek för att främja barns utveckling och lärande.
Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner – Godée (2008) påpekar att ett lärande inom naturkunskap kan ta sin början på olika sätt som ett besök i naturen, ett experiment eller i en fråga. Vår aktivitet inleddes med en öppen fråga som utmärks av att flera svar kan vara rätt. Jag frågade barnen vad behöver en växt för att må bra? Detta för att ta reda på barnens förförståelse inom ämnet. Barnen svarade vatten, solljus, frön och kärlek. För att utforska om barnens hypoteser stämde placerade vi en blomma ljust och en mörkt. Helldén m.fl. (2010) lyfter att variationsteorin handlar om att erbjuda barnen kontraster för att kunna urskilja det som ska förstås och läras. Blommorna har vi sedan följt för att se vad som händer med dem. Jag frågade barnen på vilket sätt kan vi visa för andra vad en blomma behöver för att må bra. Då sa en flicka att vi kan göra komihåg bilder så vi inte ska glömma vad en blomma behöver. Barnen har ritat och klippte ut bilder som de har satt upp på blomkrukan. Barnen har även fått ritat varsin teckning för att dokumentera sitt lärande. Avslutningsvis har jag använt mig av boken Rut& Knut tittar ut på naturen av Danielsson, Ollmark, Wirsén och Wänblad (2004) för att förklara fotosyntesen på ett enkelt sätt. Helldén m.fl.(2010) lyfter att pedagoger ska finnas till hands för att förklara samt beskriva naturvetenskap på ett enkelt och förståligt sätt.
Genom att barnen har haft inflytande och delaktighet i aktiviteten så främjas det lustfyllda lärandet. Då vi har utgått från barnens tankar och erfarenheter har de varit intresserade, engagerade och kreativa. Dels genom att få bidra med sina tankar och dels genom praktiskt arbete som att vattna den ena blomman, göra en komihåglista och dokumenterat sitt lärande genom att rita en teckning. De har tagit varsamt hand om den blomman som placerades ljust och följer med nyfikenhet den blomman som vi placerade mörkt. Barnen har även engagerat sina föräldrar som följer processen med stort intresse. Genom att finnas nära barnen och ta deras undran på allvar kan barnen utveckla en förståelse och intresse för naturkunskap.
Referenser
Utbildningsdepartementet. (2010). Lpfö 98. Läroplan för förskolan (rev uppl.).
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008) Barn och naturkunskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Helldén, G. mfl. (2010) . Vägar till naturkunskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
// Anneli Karlsson ”1014”
Genomförande
SvaraRaderaEnligt Lpfö-98 (rev10)
Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktiviteter. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden.
I förskolan är leken grunden för lärande. ”Den medvetna leken” det är barnens arbetsredskap som används för att definiera och synliggöra barnens lärande processer i leken. Leken utvecklar intresset för motorik, socialt samspel, språk m.m. Genom glädje, lust och nyfikenhet stimuleras det forskande barnets egen drivkraft att söka kunskap.
Jag började med att intervjua barnen för att få deras förförståelse om växter. Sedan diskuterade vi utifrån dessa frågor.
Vad behöver en växt för att må bra?
• Vatten för att den ska leva!
• Lampor för att det lyser så bra på dem!
• Vänner för att om de är själv, det inte så kul att vara själv!
• Vatten för att den ska växa ut!
• Den behöver frö för att växa!
Vart ska vi ställa blomman så att den mår bra?
• I en kruka!
• I fönstret för att den ska få mer sol!
• För att den gillar sol!
• För att då blir den varm och det växer bättre och då är det bra att vattna samtidigt!
• Kärlek!
Vart ska vi ställa blomman så att den inte mår bra?
• I ett mörkt och kalt rum!
• Förrådet!
• Den dör om den står i ett mörkt rum, den gillar inte mörkt!
• Den är jätte rädd för mörkret och då dör den!
Barnen kom överens om att växten skulle stå i fönstret och den skulle vi vattna och ge kärlek. Den andra växten skulle stå i det kala och mörka förrådet den skulle de inte bry sig om.
Man kan säga att växterna gör sin egen ”mat” genom fotosyntesen. Ett sätt att förklara fotosyntesen för barn är att använda sig av liknelsen med kocken Klorofyll.
Sedan läste jag detta för barnen:
Kocken klorofyll har sitt kök i löven och maten lagar han på sin spis i solen. Kocken är skicklig, så de enda ingredienserna han behöver är vatten och luft. Kocken klorofylls favoriträtt är socker, han älskar socker och det enda han lagar är olika sorter socker. Kocken klorofyll har svårt att mäta rätt, så han gör ofta för mycket mat. Så därför blir det alltid mat över som vi kallar rester. Resterna måste han slänga ut. Våra rester brukar kallas sopor men resterna från kocken klorofyll kallas för syre. På hösten tappar träden sina blad, då har inte kocken klorofyll längre något kök och restaurangen får stängas för säsongen
Sedan dramatiserade jag kocken Klorofyll
Då tog jag på mig kockmössan och frågade barnen vad växterna behövde för något för att de skall kunna växa. Barnen svarade solen! Solen ger värme, för att visa barnen detta tog jag fram en leksaksspis. Sedan sa barnen att den behöver vatten också. Då hällde jag upp vatten i en gryta och satte på spisen. Sen berättade jag att vi måste ha luft i grytan också. Då blåste barnen ner luft i grytan. Sen fick allt koka ihop. När soppan var klar fick barnen smaka på växternas mat som blev socker, eftersom socker är växternas mat.
Referenser
Utbildningsdepartementet. (2010). Lpfö 98. Läroplan för förskolan (rev uppl.).
Naturskolebladet (Nr 64:2007) visar ett sätt hur fotosyntesen kan förklaras till barnen.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008) Barn och naturkunskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
// Ellinor Dahlgren
Hej!
SvaraRaderaVilka inspirerande lärandesituationer ni skapade för barnen; intervju, saga, dokumentation och dramatisering. Prata, lyssna, se,göra och smaka,flera sinnen fick vara med och arbeta.Barnen hade många bra tankar kring växtens välbefinnande.T o m att den behövde vänner-antropomorfism.Intressant det där med att ställa växten i ett mörkt rum utan tillsyn-då det normala är att vattna...
//Jörel
Det är intressant att barn är fasinerade av växter. Hur det kommer sig att det växer och varför. Det var en bra idée som flickan i Anneli´s projekt uttalade sig, att göra komihåg bilder så att de vet vad en blomma behöver.
SvaraRaderaHar på min avdelning börjat tillsammans med barnen utforska vad som kommer upp ur jorden och vad som kommer fram nu på våren. Vi har pratat om vad som finns i naturen och vad är det som växer. Det är många intressanta och kluriga diskussioner som barnen undrar över. Dessa diskussioner från barn ger som pedagog en utmaning att vidareutveckla det naturvetenskapliga begreppet.
Annette
Hej!
SvaraRaderaVad intressant allting lät! Det är så spännande hur vi som pedagoger kan inspirera barnen genom vårt engagemang. Sagan du berättade och dramatiserade gjorde att barnen fick förstålese för fotosyntesen på ett lekfullt sätt. Priya
Charlottes genomförande:
SvaraRaderaJag valde att genomföra den valda aktiviteten på en annan avdelning än min egen. Detta för att jag var ute efter en verbal respons på de didaktiska frågorna i aktiviteten.
Gruppen består utav 4 barn i 5-årsåldern. Urvalet hade tagits fram av deras ordinarie personal och deras deltagande hade godkänts av deras föräldrar i ett uträttat formulär.
Planeringen var att jag skulle komma till deras avdelning 1-2 gånger per vecka och att aktiviteten skulle följa barnens egna funderingar och svar. Vem vet vart detta skulle sluta?
Jag började med att presentera mig och förklarade varför jag var hos dem. Jag frågade om de ville vara med i en undersökande aktivitet? Det ville de.
Jag ville få fatt vad de redan hade för erfarenhet om växters välbefinnande så vid första träffen frågade jag dem: Vad vet ni vad en växt behöver för att må bra?
• Vatten (3 st svarade detta)
• Frön och jord
Vi fortsatte konversationen:
C- Vad har vi kommit fram till?
E- Alla har sagt vatten.
A- Man får inte ge mycket vatten, då dör blomman.
E- Då får den inget luft.
A- Den är då gammal. Om den får stå länge utan vatten och luft, då dör den.
Då slänger man den.
C- Vart ska vattnet vara?
F+E- På jorden.
C- Vart ska den stå för att må bra?
F- I fönstret.
C- Varför då?
F- För att få ljuset. Det behöver den också! Ljus!
A- För att få kraft.
F- Och luft.
Vi återberättar för varandrar vad vi har kommit fram till och jag talar om att nästa gång ska vi ta reda på om deras funderingar stämmer.
Jag ber dem att rita varsin teckning om vad de tror att en växt behöver för att må bra.
Jag reflekterade över den kunskapsvidd de hade i ämnet. Hur menade A när han svarade att växten fick kraft när den fick ljus? Jag känner att de tidigare har skaffat sig kunskaper om ämnet. Deras teckningar visade vad vi hade pratat om i ämnet. Skulle de kanske ha fått rita på förhand? En och en? Hur hade deras funderingar sett ut då?
Jag tycker att det var ett bra verktyg för att skåda deras förförståelse i och om ämnet.
Vi träffas igen efter tre dagar, och nu presenterade jag två växter.
C- Om denna växten ska få allt som ni tycker den behöver för att må bra, vart ska den vara då?
- I fönstret, svarar allihopa i kör.
C- Och den här andra då? Ska den också må bra och stå i fönstret?
E- Näe, den ska inte få nåt. Den ska inte må bra.
F- Inget alls.
C- Vart ska den vara då?
E- Här, ute i korridoren.
Han börjar att gå ut från rummet. Vi andra följer med.
F- I skåpet.
E- Då vissnar blomman.
Vi stänger in blomman i ett skåp och går tillbaka till den i fönstret. De bestämmer sig för
att det är nog bäst att vattna
den nu med en gång.
Vi fortsätter att träffas ca fyra gånger under följande två veckor som följer. Vi tar fram blommarna och jämför hur de har utvecklats sig. Är det någon skillnad? Hur kommer det sig?
I början är det nästan ingen skillnad mellan växterna men barnen är säkra på att den växten som står i skåpet kommer att bli vissen.
Den sista gången för denna aktivitet, så tar vi fram de båda växterna och jämför:
E- Oh! Tjena vad den har vissnat!
C- Hur ser denna ut då? Jag pekar på den som stått i fönstret.
F- Bra ut.
E- Jättebra.
C- Hur har det blivit så då?
F- För vi har vattnat den. Den har fått sol och luft.
E- och den inget. Fått sol, vatten, inget luft och mörkt. Han menar ”skåpsväxten”.
F- Om den hade fått vatten, sol, och stått i fönstret hade den levt och mått bra.
C- Har ni lärt er något?
F- Jag visste att det skulle bli så hära. För jag har gjort det hemma.
Jag avslutar med att fråga hur de vill visa sina kompisar vad som de har gjort i aktiviteten och vad de har lärt sig och då säger de att de vill visa de båda blommorna, hur de ser ut och så kan de förklara. De ska stå i fönstret.
Jag förklarar att jag ska visa den här texten för mina skolkompisar och mina lärare och jag tackar för deras medverkan till mitt lärande.
E- Ingen orsak.
Reflektioner och analys av aktiviteten kommer i nästa blogginlägg.