Naturvetenskaplig studie

Genomförande

Till en samling hade vi med oss två likadana växter. Till barnen ställdes frågan Vad behöver en växt för att må bra? Detta gjorde vi för att få reda på barnens förförståelse för ämnet.  Barnens tankar var exempelvis vatten, sol, frön, en blomma behöver ”kärlek” det får den när vi pratar med den, lampor, vind, vänner, man ska vara snäll och inte bråka med blommor, vatten, ljus, näring, luft och jord. Barnen hade erfarenheter och förförståelse för vad en växt behöver.

För att se om barnens hypoteser och erfarenheter av vad en växt behöver, så fick barnen själva bestämma vart växterna skulle placeras. Den ena blomman placerade barnen ljust, den fick barnen vattna och ge ”kärlek”. Den andra växten placerade barnen mörkt, den växten ska de inte sköta om. Detta gjordes för att kunna påvisas för barnen vad en växt behöver för att må bra. Växterna har vi tittat på med jämna mellanrum för att se om det blir någon skillnad på dem. Barnen har avslutningsvis fått rita varsin teckning för att dokumentera lärtillfället. Detta gav även oss en förståelse för vad barnen lärt sig i denna process.

Under kommentar kommer vi att göra varsitt inlägg där vi kommer att diskuterar undervisningsmomentet i relation till läroplanen, samt till lek och/ eller kreativitet.

Etiska reflektioner av grupp 4:a

utifrån Susanne Klaars föreläsning 31/3 2011

De val som förskolans pedagoger tar, kommer från de erfarenheter som de skaffat sig över tid. Ett ex. är att visa barnen flugor och fånga dem för att studera lite närmare, ge barnet möjligheter att skaffa sig fakta och förståelse om dess levnadsvillkor, meddans det en dag upptäcks att en geting har förirrat sig in i lokalerna på förskolan. Då blir det fart på pedagoger och getingen måste ut snabbt. Den kan ge allergiska besvär och skapa smärta om man blir stungen. Här ges det inget utrymme för barnen att skaffa eget förhållande till getingen och dess unika egenskaper. Vi vet ju att de kan vara farliga och på vårt agerande minimerar risker att olycka ska uppstå.

De regler som skapas i förskolans värld bör till en del vara skapta i demokratiska former.

·         Bör barn vara med och ta ställning i alla beslut?

·         Vem äger avgörandet i en diskussion?

·         Vilken ställning ska vara den slutgiltiga?

·         Behöver regler/beslut vara ”skrivna i sten”?

Här fortsatte våra diskussioner och vi kom in på att förskolans regler, en del regler, kan vara till både hjälp och stjälp. Vi ser att barnen kan bli begränsade i deras utveckling och lärandemöjligheter.

Regler ska ibland kunna utvecklas och formas om så att de passar till rådande förhållande.

Vårt naturvetenskapliga etiska dilemma:

Sopstädning vid naturpromenad

Vi har som arbetsmodell i naturförhållanden att förmedla att naturen ska hållas ren från skräp och lämnas i det skick som man vill finna den i. Man tar med sig hem det som man har tagit med sig dit. Även om vi har ambitioner att påvisa det ”rätta” förhållningssättet till naturen och skräphantering så möts vi av dilemma som: rätt eller fel att plocka upp allt det skräp som ligger längs med kanterna på vägen hem från naturstunden? Som andra har slängt?

Hur ser vi på detta med hygien, smittor, skaderisk etc.?

Hur påverkade blir vi i vår yrkesroll av vår relation till barnens föräldrar och deras förväntningar på vår förmedling av ”rätt/fel” till deras barn och med deras uppfattningar?

En idé och lösning kan vara att befinna sig förberedd och ha med en påse och plocka med sig skräp som barnen ”hittar” och lägga det i påsen för att senare sortera skräpet vid en sopsorteringsstation. På så sätt kan vi även få med ett vidare lärandeperspektiv på upplevelsen, handlingen och ge styrka till vårt ställningstagande. Här har vi tydliga målsättningar både lokala och organisatoriska att på visa till.

Ett annat dilemma ur etiskt perspektiv har förskolan när det gäller förhållandet till allemansrätten. När vi är ute och leker i naturen så vill ju medvetna pedagoger att barnen ska få möjligheter att upptäcka och utforska. De hämtar lärande i att få prova. Detta kan inhämtas i att klättra, hoppa osv. Men en gren går av, en ”fel” blomma plockas, en spindel som kläms ihjäl etc. Visst menar vi att vi i dessa fall kam påvisa negativa/positiva beteenden men dilemmat är att barnen behöver variation för att se och lära vilka skillnader och olikheter som finns i situationen. Ska pedagoger begränsa i dessa läranden? Gör det något om det blir allemansrättsligt fel ibland?

Anneli Karlsson ”1014”                   Marie Andersson

Ellinor Dahlgren                            Hanna Strömblad

Helena Jebens                              Charlotte Löving

Grupp 4a’s förklaring på FOTOSYNTES

Fotosyntes betyder ljussammansättning. Fotosyntesen är den viktigaste processen för livet på jorden.

Fotosyntesen är växternas omvandling av energi. Denna kemiska process får de med hjälp av sol, vatten och koldioxid. Utan fotosyntesen skulle det varken finnas växter eller djur på jorden. Fotosyntesen fungerar endast med hjälp av solenergi. Energin i solljuset fångas upp av det gröna i växten som heter klorofyll. Solenergin gör så att klorofyllet kan omvandla koldioxid och vatten till kolhydrater/glukoser och syre. Glukosen ger i sin tur energi (styrka) till hela växten. Den fungerar som byggstenar för växtens uppbyggnad i form av blad, löv, frukt och tillväxt. Syre avges i luften genom klyvöppningar på bladets undersida. Människor och djur behöver syre för att kunna andas.

(detta är en extrem förstoring av en klyvöppning)

Fotosyntesens kemiska formel:

Koldioxid+vatten+energi(solljus) => socker(glukos)+syre

6CO₂+6H₂O+ljusenergi =>C₆H₁₂O₆+6O₂  

(formeln finns beskriven av Helldén (2010) sid 97)

Motsatsen till fotosyntesen - Cellandning.

Fotosyntesen kräver ljusenergi vilket gör att den pågår endast under dagen. Då en växt behöver energi dygnet runt och är den beroende av det överskott av glukos som bildas under dagen.  För att växten ska kunna nyttja den energin som binds i glukos, måste energin kunna frigöras. Det glukos som bildas genom fotosyntesen har två uppgifter, dels bygga kolhydrater i form av stärkelse och cellulosa som behövs för att bygga upp växten men även ge bränsle till den egna förbränningen. Det sker genom cellandning/respiration, en slags förbränning som pågår inne i varje cell. Glukosen förbränns, vatten och koldioxid frigörs.  

Cellandningens kemiska formel:

glukos+ syre → koldioxid +vatten. + energi

C₆H₁₂O₆ + O₂→6CO₂+ 6H₂0 + energi

Formeln är fotosyntesens formel baklänges.

En växt behöver även näringsämnena fosfat och nitrat för att växa. Dessa ämnen tar växten upp genom markvattnet.

Fakta hämtat från:

http://www.naturskolan.lund.se/blad/blad64-klimat/naturskolebladet___nr_64.htm

Fresk,U. &  Börjesson,C. (2003) Tom Tits frågelåda. Berghs förlag

Hellden,G. m.fl. (2010) Vägar till naturkunskapens värld. Stockholm Liber

Bilden på en klyvööpning, är tagen från:
http://www-vaxten.slu.se/vaxten/klyvforst.htm

Bilden på fotosyntesens kretslopp, är tagen från:

http://biologimedsuperklassen.blogg.se/category/fotosyntes-och-cellandning.html

Vår planering

I vår planering har vi valt att utgå från de didaktiska frågorna. När, för vem. hur, vad och varför.

Elfström, Nilsson, Sterner Wehner-Godée (2008) menar att didaktik kan förstås som "konsten att undervisa med pedagogiken som ledstjärna".

När: Vecka 11 och 12

För vem: Aktiviteten kommer att genomföras på våra respektive förskolor.  Där åldrarna är 2-5 år.

Hur: Vi ställer en öppen fråga till barnen. Vad behöver en växt för att må bra?

Detta gör vi för att påvisa barnens tankar vad en växt behöver för att må bra. I vår aktivitet kommer vi att ha med två växter i samlingen. Dessa växter kommer barnen att få placera på två ställen. Växterna kommer vi att titta på med jämna mellanrum för att se om det blir någon skillnad på dem, beroende på vart de står. Vi kommer att använda oss av intervjuver för att höra barnens hypoteser om ämnet. Vi kommer även att dokumentera processen för att synliggöra barnens lärande, både för barnens och pedagogernas lärande.

Vad: Ett lärande inom naturkunskap.

Vårt syfte med den här aktiviteten är att ge barnen en förståelse vad en växt behöver för att må bra?

Varför: För att få en förståelse för hur barnen tänker och resonerar över vad en växt behöver för att må bra.

För att på sikt få en förståelse för fotosyntesen.

Då fotosyntesen är livets viktigaste process, och grunden till allt liv.

Enligt Lpfö-98 (rev10)

Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturen olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktiviteter. Den ska inspirera barnen och utforska omvärlden

Etiska aspekter angående dokumantation

Seminarie diskussion 2011-03-03

Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation

När vi läst artikeln Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation så uppstår funderingar över vad vi får visa. Bilder, foton och alster tolkas på olika sätt. Vårt syfte som lärare kan vara annorlunda än andra som besöker vår arbetsplats som betraktare. Vi exponerar barn som inte vet rätt eller fel. Barnen kanske inte har förmågan att uttrycka sin känsla över sitt arbete, foto eller sitt språk som kommer på pränt. Läraren har här en makt att ofta bestämma vad som ska visas. En känsla av att vara kränkt är individuell.

När får man själv välja att vara med i t.ex. skolkatalog m.m. Hur mycket är offentlig handling? Kan man bli tvingad?

Nu när vi ska dokumentera barns lärprocesser i vårt individuella arbete så kanske det räcker med barnens händer och kroppar där vi kan synliggöra lärandet. Vid reflektion ihop med barnen så behöver hela barnet synas för att få syn på sitt lärande, anser vi.

Detta är en fråga som behöver lyftas bland lärare och pedagoger i deras vardagliga arbete med barn.

Marie A. Ellinor D. Annelie K. Hanna S. Charlotte L. Helena J.