Teknik på förskolan

 

Vi har studerat och observerat teknik på våra förskolor utifrån kursplanens andra och tredje mål.

 

·         redogöra för teknikens historia, särart och arbetssätt

            och relatera detta till barnens vardagsföreställningar

·         problematisera lärandemiljöer som stödjer barns

            lärprocesser inom naturvetenskap och teknik

            samt diskutera dessa utifrån individuella, interpersonella

            och institutionella dimensioner

 

                                        

 

I kommentarerna redogör vi var och en för våra tankar och reflektioner utifrån den teknik vi funnit.

Gruppuppgift 24 feb. 2011

Vi har valt att fördjupa oss i det naturvetenskapliga fenomenet; Fotosyntes.
Fotosyntes är svår att förstå men man kan säga att växterna gör sin egen "mat" genom denna process. Fotosyntesen är den viktigaste processen för livet på jorden. Vi kommer att få fördjupning i detta ämne via litteratur, föreläsningar och artiklar.

Vår utgångspunkt är att barn ska lära sig att hantera sin omvärld för att bli goda samhällsmedborgare. För att nå dit skall förskolan arbeta efter läroplanens intentioner.
"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen." Lpfö -98 (rev.)

För att barnen ska utveckla och få förståelse för  enkla naturvetenskapliga begrepp, naturens samband och olika kretslopp, kommer vi att ha påvisande, planerade aktiviteter på respektive förskola.

Med denna aktivitet kommer vi även in på område som hållbar utveckling och miljö. Samtidigt lär vi barnen att värna om vår natur.

Pedagogerna kommer i aktiviteten ha med växter där vi inledningsvis kommer vi att ta reda på barnens förförståelse/erfarenheter i utgångsfråga;

"Vad behöver en växt för att må bra?"

Naturbladet



Utgångspunkten för oss i denna gruppuppgift, var att hitta en gemensam beröringspunkt i våra grupper. Det vi har funnit spontant i våra barngrupper, är barnens samtal och funderingar kring kärnan i frukten. För att få ett naturvetenskapligt perspektiv på vår uppgift, så har vi valt plantering av kärna. I och med detta har vi funderingar på vilken ämnes teori vi ska specificera oss på. Om det ska vara:

·         Kärna

·         Planta

·         Vattnets kretslopp

·         Fotosyntes

Vi vill ta reda på barns förförståelse av det valda naturfenomenet.

Litteraturseminarie 10 februari 2011

Utifrån Fleer,M. (2009) har vi diskuterat följande:

Fleers utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv där styrkan är att barn lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Barn vill vara tillsammans och lär av varandra genom lek och planerade aktiviteter.  Barn har tankar, erfarenheter och funderingar beroende på deras kulturella bakgrund. Genom att ta vara på den mångfald av tankar och kunskaper som finns så kan vi se Martons variationsteori som ännu ett perspektiv för barns lärande. För att få en naturvetenskaplig förståelse för t.ex. kallt vatten så måste vi erbjuda kontraster som varmt vatten . Detta för att barnen ska urskilja och få olika perspektiv av vatten.

För att hjälpa barnen att ta in nya naturvetenskapliga begrepp, tycker vi att vardagen är den omgivningen som är bäst att koppla till.  Barnen kan referera till den förståelse som de har utifrån deras egna erfarenheter som bildar grund för orsakssamband och hur världen omkring oss fungerar.

Vid början av våra examinationsuppgifter bör utgång tas utifrån barns intresse och frågeställningar. Vi vill i första skedet jobba med deras vardagliga begrepp kring naturkunskap. Vi vill använda oss utav lek och experiment. För att sedan utveckla lärandet kring vetenskapliga begrepp med stöd utav läraren.

Fleers har gjort en studie där hon i en lekfull miljö undersökt barns begreppsutveckling både vad det gäller vardagliga situationer och vetenskapliga samband. Bakgrunden till att Fleer valde att studera sambandet mellan dessa två områden är att hon anser det viktigt att även yngre barn får vetenskaplig lärdom, och för att de ska få det behöver dessa två nivåer samspela. Enligt Fleers slutsats är det möjligt för barn att under lek utveckla sin begreppsförståelse (både den vardagliga och vetenskapliga). Pedagogers deltagande är centralt för barns förståelse. Barns begreppsutveckling ska ske i en lekfull miljö. Där lek och lärande integreras.

Vi som personal behöver ha kunskap för att ge barnen en vetenskaplig förståelse.
Miljön bör vara inbjudande, utforskande och tillåtande. Barnen behöver få tid att undersöka och utforska för att lära.     

Ellinor Dahlgren                                                             Hanna Strömblad

Marie Andersson                                                            Helena Jebens

Anneli Karlsson ”1014”

                                                                                                

Barn frågar

Barn ställer frågor för att förstå och komma underfund med hur världen runt omkring dem fungerar. Lärare ska finnas nära barnen i den pedagogiska verksamheten för att kunna fånga upp och ta vara på deras tankar och funderingar. Då jag läser kursen Naturkunskap och teknik för förskollärare har jag blivit medveten om att barn har frågor om naturkunskap och teknik. I dag frågade en pojke mig varför vi har batterier i kylskåpet och en annan dag resonerade några barn om hur en punktering ska lagas. Med den årstid vi har nu diskuteras det och funderas det dagligen om sambanden mellan is, snö och vatten. På vår utedag upptäckte några barn att snön först hade tinat runt träden som en cirkel, vad beror det på? Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev 10) ska förskolan skapa förutsättningar för barn att utveckla ett intresse för naturkunskap och teknik där utgångspunkt ska tas utifrån barnens erfarenhetsvärld. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wechner- Godée (2008) bör lärare utgå ifrån det barnen säger, tänker, gör och samtidigt fundera över vad som är praktiskt möjligt att utforska. För att kunna möta barnens intresse och frågor måste läraren sätta sig in och vara kunnig i ämnet som ska undersökas. Genom att gå denna kurs inom naturkunskap och teknik hoppas jag att kunna utveckla min förståelse och kunskap för ovan nämnda ämnen för att kunna möta barnens frågeställningar. Genom att ta vara på och visa intresse för barns frågor kan vi inom förskolan lägga en grund för att barnen på sikt ska kunna bli aktiva samhällsmedborgare som kan ta ställning och vara med och påverka i olika frågor som rör vår gemensamman miljö.

Anneli Karlsson ” 1014”