Inför exkursionsdagar

Västgötaberg och dess ingående bergarter
Urbergen kring Falköping, Kinnekulle och Billingen består av granit och tonalit som ofta är bandad. Området kring Halleberg och Hunneberg består av gnejsig granit och tonalit som ofta är bandad. Platåbergen i Västergötland består av erosionstäcke av tidigare täcke av kambriska, ordoviciska och siluriska sedimentära bergarter som består av sandsten, skiffer och kalksten. Längs sprickor och försvagningszoner trängde magma in i den sedimentära berggrunden. Magman bildade ett hårt skyddande täcke av diabas som skyddat de lättvittrade bergarterna.

Geologiska tidsperioderDen tid som förflutit sedan jorden skapades och fram tills idag benämns som den geologiska tidsskalan. Detta är en indelning av jordens geologiska historia i namngivna och definierade bergartsenheter och deras motsvarande tidsenheter.

Vulkanism, PangeaVulkanism är skeenden och processer där magma och dess gaser förs upp från jordens inre till jordytan, havsbotten och upp i atmosfären. Vulkaner fungerar som en ventil där hettan från jordens inre förs uppåt. När ett vulkanutbrott uppstår tränger sig het magma upp till jordens yta och rinner ut som lava, vulkanism. En hel del magma når inte jordytan och stannar kvar djupt ner i jordskorpan eller på vägen upp, magmatism. Vulkanism och magmatism sker främst längs gränserna mellan jordskorpans plattor, där jordskorpan spricker upp och plattorna glider isär. Pangea var den landmassa som fanns för flera miljoner år sedan genom sammanslagningen av tidigare kontinenter.

Istiden
Den period i jordens historia då stora landområden var täckta med is kallas för istiden. Perioder av istider har varit en naturlig del av jordens historia. Den äldsta kända istiden inträffade för ca 2300 miljoner år sedan. Spår av stora inlandsisar hittar man i form av isräfflor som är sten och block som ligger infrusna i glaciärens botten och som där bildar repor i hällen när glaciären förflyttar sig.

Tappning baltiska issjön
Den Baltiska issjön bildades genom att inlandsisen för ca 14500 år sedan smälte vid den södra delen av Sverige. Iskanten flyttades norrut och allt eftersom isen smälte samlades vattnet, som var sött, i den nedre delen av nuvarande Östersjön. Detta ses som det första stadiet av bildandet av Östersjön.

RullstensåsEn rullstensås är en lång rygg av runda stenar, grus och sand som storlekssorterats och efterlämnats av isälvar vid inlandsisens smältning. Rullstensåsar uppstod när inlandsisen började smälta, då frigjordes stora mängder vatten som rann över, genom och under isens yta. Under istäcket bildades isälvar som strömmade och formade tunnlar som mynnade i iskanten. Stenar och grus slipades runda när de rullade i strömmarna, vilket bidrar till att rullstensåsarna är väl sorterad med det grövsta materialet längst ner och det finkornigaste överst.

Klappersten
Finns på stränder vid Sveriges öst- och västkust. Stenarna slippas mot varandra och skapar dess runda form. Klappersten finns oftast vid stranden där de bildar små vallar.

Fossil
Fossil är rester eller spår av djur och växter som bevarats i olika typer av sediment (avlagringar) eller sedimentära bergarter som avlagrats någon gång under jordens historia. Sedimenten kan förbli mer eller mindre lösa, men ofta förstenas de och omvandlas till bl.a. lerstenar, lerskiffrar, sandstenar, kalkstenar och tuffer.

Landhöjning
Landhöjning är en höjning av jordskorpan jämfört med havsnivån. Den kan vara av olika slag, i områden som varit täckta av inlandsis, bl.a. i Skandinavien, Kanada, förekommer postglacial landhöjning. I andra områden, där jordskorpans plattor möts, förekommer orogenisk landhöjning. Motsatsen är subsidiens som resulterar i en minskning av höjden.

Allemansrätten

Allemansrätten är en unik förmån och möjlighet i Sverige som vi alla bör värna om. Det handlar om att man får vistas fritt i naturen med hänsyn till markägaren, djur och naturlivet. Grundregeln lyder inte störa och inte förstöra.

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

Produktion och miljö är nyplantering och avverkning. För att skapa en bra skog för framtiden så behöver avverkningen eller utglesning ske hänsynsfullt. Fsc* (forrest stewardship council), en fristående internationell organisation, arbetar för att bevara biologisk mångfald samt långsiktigt upprätthålla skogens produktionsförmåga. Köper du en vara som är Fsc* märkt så vet du att skogen där trädet växt är miljögodkänd, samhällsnyttig och planerad på lång sikt.

Biotop

Detta är en biologisk term för en typ av omgivning. Biotoper är en miljö med naturliga gränser där vissa djur och växter trivs. Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö, stränder eller myrar och kärr. Tranor trivs vid Hornborgasjön.

Kalkälskande växter

I kalkrik jord är det inte så surt, och där trivs en del växter t.ex. lönn, syren och tulpan. Rosor är också en kalkälskande växt.

Jordprofil podsolprofil & brunjord

En jordprofil kan man studera vid en urgrävning där man bedömer jordstrukturen för att få fram den optimala brukningsbara jorden. Podsolprofil är barrskogsjord och Sveriges vanligaste jordmån. Svamp är nedbrytaren då daggmaskar och bakterier inte finns där. Marken här har ett lågt pH värde. Brunjord finns på slätten i södra och mellersta Sverige och har ett högt pH värde. Denna jord används i jordbruk och är det översta markskiktet och här trivs daggmaskar.

Referenser

http://www.funboplantskola.se/meny/lathu...

www.havet.nu

www.ne.se

www. Skogsstyrelsen.se

Sveaskog Stockholm Ut i skogen.

www.Wikipedia.org

Hanna
Marie
Helena
Annelie
Charlotte
Ellinor

Vad är ....

Här nedan kommer några enkla förklaringar om de olika begreppen som kan hittas i ämnesbeskrivningen om FOTOSYNTES.

Vad är solenergi?

Solenergi kallas den energi som kommer ifrån solens ljus. Det är tack vare solenergin som det finns liv på jorden. Utan värme från solen skulle jorden vara en kall plats och det är solenergin som driver växternas fotosyntes.

Vad är koldioxid?

Koldioxid är en växthusgas. Den finns i vår atmosfär och är nödvändig för att hålla jorden varm.

Koldioxid bildas när vi andas ut. Alla växter behöver koldioxid för att växa. Växterna bildar i sin tur syre som vi människor behöver när vi andas. Allt hänger ihop i ett kretslopp.

Vad är syre?

Syre är näst väte och helium det vanligaste grundämnet i universum.

I gasform (två syreatomer som sitter ihop) är oxygen en lukt- samt smaklös gas som utgör 21 procent av vanlig luft.

Syre kan bilda kemiska föreningar med nästan de flesta andra grundämnen, (ej fluor + några ädelgaser) Syre förbrukas när näringsämnen förbränns i människokroppen. Då kroppen har ett obetydligt förråd av syre måste ständig tillförsel ske genom lungorna för vidare transport till vävnaderna för att motsvara förbrukningen.

Vad är vatten?

Vatten är en allmänt förekommande kemisk förening bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv. En vattenmolekyl består av två väteatomer och en syreatom.

Vanligtvis menas med vatten bara till dess flytande aggregationstillstånd, men den kan även förekomma i fast form, i form av is, och i gasform, som vattenånga.

Vad är väte?

Väte är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang. Vid standardtryck och -temperatur är väte en tvåatomig, lukt-, färg- och smaklös men mycket lättantändlig gas. En väteatom är en atom av grundämnet väte. Den består av en ensam negativt laddad elektron som befinner sig runt en positivt laddad proton. Eventuellt kan det även finnas en eller flera neutrala neutroner tätt bundna till protonen.

Vad är kolhydrater?

Genom fotosyntes omvandlar växterna vatten och koldioxid till kolhydrater, socker och stärkelse, med hjälp av solljus. Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter och kedjor av sådana.

Vad är klorofyll?

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och energi till kolhydrater och syrgas.

Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn.

Vad är kol?

Kol är ett grundämne. Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare. Kol förekommer både fritt samt bundet i naturen. I fri form förekommer kol som diamant samt grafit. ( sällsynta). I föreningar förekommer kol i bland annat stenkol, brunkol samt bergolja samt i karbonatmineraler, exempelvis kalkspat. Kol förekommer även i gasform i koldioxid (CO2) både i luften samt i vätedioxid.

Vad är glukos?

Glukos kallas även för (glykos, druvsocker, dextros) och är en enkel sockerart. Glukos är en kolhydrat och en av de viktigaste kolhydraterna och används som energikälla av djur och växter. Glykos finns i blod och i många växter samt i sackaros (rörsocker), maltos (maltsocker) och laktos (mjölksocker). Glykos är byggsten i stärkelse, cellulosa och glykogen. Sockerarten omsätts snabbt i kroppen och ger energi.

Vad är stärkelse?

Stärkelse, är kolhydrat av glukosmolekyler, jämte cellulosa är det den kolhydrat som är vanligast i naturen. Stärkelse lagras som näring i växter och är ett viktigt näringsämne för människor och andra djur. När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse.

 Den används vid bl.a. öl- och sprittillverkning, är bindemedel i bl.a. papper och textilier samt på senare tid komponent i engångsförpackningar för att öka nedbrytbarheten.

Vad är cellulosa?

Cellulosa, den viktigaste beståndsdelen i cellväggarna i alla växter, det vanligaste organiska ämnet i naturen. Molekylerna är långsträckta och kan packa sig parallellt med varandra med starka krafter sinsemellan. På så sätt uppkomna cellulosafibriller har hög mekanisk hållfasthet och är olösliga i vatten. Cellulosa kan inte brytas ned av mag–tarmkanalens enzymer hos människa; ämnet räknas därför till de osmältbara kolhydraterna och ingår i kostens fiberandel. Genom fixering av koldioxid i fotosyntesen nybildas årligen på jorden ca 150 miljarder ton cellulosa, och samma mängd bryts ned och omvandlas till koldioxid genom främst förbränning och förmultning. Bomull är den renaste naturliga formen av cellulosa.

(Källa: Wikipedia.org 17/4-11 +.ne.se 18/4-11 + learning4sharing.nu 18/4-11)



 

Utvärdering av naturvetenskaplig aktivitet

grupp 4a Anneli ”1014” Ellinor och Charlotte

De didaktiska frågorna har gett oss en förståelse för vad vi vill erbjuda barnen för lärande inom naturvetenskap. De har även varit ett stöd vid utvärderingen av vår aktivitet.

Varför: Vi ville att barnen skulle få en förståelse för vad en växt behöver för att må bra. Detta för att påvisa människan och naturens förhållande till varandra.

Enligt Lpfö98 (rev 10)

”Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”. Sid. 10

När: Vi hade tänkt oss att ha aktiviteten under vecka 11 och 12. Vi fick tidigt i aktiviteten erfara att processen behövde få ta tid. Detta krävdes för att få ett igång en process i växten.

Vem: Aktiviteten har utfört  på våra respektive förskolor. Det ena pedagogen hade sin aktivitet i sin egen barngrupp medans två andra pedagoger la aktiviteten på annan avdelning/förskola.

Vi såg fördelar och nackdelar i våra val. Fördelar i egen verksamhet är att man kan ta tillvara på barnens spontanitet, nyfikenhet och frågor. Det blir också lättare att få fler delaktiga i processen.De nackdelar vi såg fanns i att inte vara i sin egen grupp. Spontaniteten, frågor och funderingar hos barnan kunde aktivitetesledaren inte ta tillvara på i samma utsträckning som vid närvarande pedagog.

Hur: Vi ställde en öppen fråga till barngruppen. I deras svar såg vi deras erfarenhet av växters överlevnadsbehov och barnens begynnande förförståelse av fotosyntesens process för växtens livsvillkor. De två växterna gav variation åt aktiviteten och på så sätt bekräftades barnens förståelse.

Aktiviteten dokumenterades i form av foto och barnens teckningar. Foto gör processen synlig och ger möjlighet till reflektion. Genom teckningarna fick barnen synliggöra sin syn på processen. En av pedagogerna lät barnen rita sina hypoteser om vad de trodde i frågan, innan undersökande aktivitet inleddes. De andra pedagogerna valde att låta barnen dokumentera i teckningsform efter viss tid i aktiviteten. Båda sätten kan med fördel användas för att få fatt på barns lärande och förståelse.

Vad: Vi vill erbjuda barnen ett lärande inom naturvetenskap med syfte om vad en växt behöver för att må bra. Vi känner att aktiviteten även har gett oss pedagoger ett vidare lärande i naturvetenskapen och växters process. (ämnesfenomenet)

Genom att vara medforskande i aktiviteten har vi fått en syn på att barn redan har kunskaper och erfarenheter inom naturvetenskap. Det är vi pedagoger som behöver bli mer medvetna och skaffa förståelse om naturvetenskapens omfattning och betydelse. Vi måste vara stöttande förebilder för att bevara barnens intresse och nyfikenhet.

Referens:

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (rev. 10) Stockholm: Fritzes. 

Reflektion av naturvetenskaplig studie

grupp 4a Anneli "1014", Ellinor och Charlotte

Vi har gemensamt sett att våra respektive barngrupper har viss förståelse av vad en växt behöver för att må bra. Genom detta anser vi att barnen har en begynnande förförståelse för fotosyntesen, vårt valda ämnesfenomen.

Barns tolkning av naturvetenskapliga fenomen sker mot den bakgrund som de erfar i vardagen,[…] dessa erfarenheter spelar en viktig roll då barn ska förstå och skildra naturvetenskapliga processer. (Helldén m fl (2010). Liknande beskrivningar har Elfström, I., m fl. (2008) som menar att alla barn redan tidigt skaffat sig egna kunskaper och teorier om naturvetenskapliga fenomen. Det är vår uppgift att ta reda på hur de tänker och lägga upp undervisningen efter barnens förförståelse.

I aktiviteten har vi gett växter olika förutsättningar för att barnen ska kunna urskilja vad en växt behöver för att må bra. Helldén (2010) säger; Variation i någon form av kontraster/motsatsförhållande, är en förutsättning för att vi ska kunna urskilja olika företeelser.

Genom att använda oss av en didaktisk modell i planeringsstadiet och som utgångspunkter i genomförandet, har modellen gett oss ett lärande och fått förståelse i barnens ”ägande” av frågan och deras påståenden. Vikman menar att en professionell pedagog är inte bara ska vara duktig i sin roll i klassrummet, utan också ska kunna förespråka för de valen av lärande metoder. Han fortsätter: Som lärare måste man förstå vad man säger och gör tillsammans med eleverna för att skapa en undervisning som är meningsfull och utvecklande. Forskning inom didaktik säger att de didaktiska frågorna fokuserar på de två frågorna:

1.      Vad ska vi undervisa om?

2.      Hur ska vi undervisa?

En annan aspekt i valet av lärande har vi tagit hänsyn i våra val på ett etiskt förhållningssätt. De val som pedagoger gör, bör ske med ett etiskt medvetet ställningstagande. Valen behöver kunna styrkas, försvaras och förklaras. I forskning ska barnens deltagande ska vara under frivillig basis, med ett godkännande av vårdnadshavare.

Aktiviteten som vi genomför i barngruppen kommer att fortgå långt efter denna studie är inlämnad. Vi vill inte ge barnen ett slutresultat utan det får de komma fram till av egen erfarenhet och kopplingar. Med andra ord så vet vi inte vart aktiviteten kommer att ta vägen efter det att vi avslutat studien. Kommer vi att kunna koppla den till andra fenomen i ett senare skede? Förmultning? Plantering? Elfström m fl. (2008) menar att genom att frångå den egna tänkta planeringen och istället utgå från det som barn själva undrar om, kan det skapa nya infallsvinklar och teman och då når vi ytterligare mål i vårt uppdrag.

Litterturkälla:

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka,utforska, lära. Stockholm: Liber

Helldén, G. m.fl. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

Materia-Energi-Liv-Teknik

Materia

När det gäller fotosyntes och materia så är det så att fotosyntesen ger växten energi genom att bilda socker av koldioxid och vatten med hjälp av solenergi, både vatten och socker är ju materia i en form som ombildas till en annan form, sockret. Den energi som nedbrytningen av sockret sedan ger i växten använder växten för att bygga proteiner så att den kan växa. Dessa proteiner byggs av olika näringsämnen (materia) som växten tar upp med hjälp av sina rötter, exempelvis kväve och fosfor.

Energi

När det gäller energi så använder sig växten av solens energi för att göra socker som sedan växten igen kan använda som energi i cellernas ämnesomsättning. Vi kan också använda växten som energi när den har vuxit till sig, ibland använder vi hela växten, tex ved, eller delar av den, tex olja från frukter. Det blir då som att vi sekundärt använder solenergi.

Liv 

Växterna med sin fotosyntes är de enda organismer som kan bygga proteiner från grundämnen och kemiska föreningar som finns på jorden. Därför är växterna helt nödvändiga för liv som vi känner till det.

Teknik

Här finns hur mycket som helst att välja på. Exempelvis olika tekniker för att odla växter, eller hur man kan använda växter för att rena luft från koldioxid och öka syrehalten. Det är något som används i vissa byggnader för att minska behovet av ventilation. Det finns också genteknik som syftar till att ge växter nya egenskaper, tex att producera något ämne som vi människor är intresserade av.

Naturvetenskaplig studie

Genomförande

Till en samling hade vi med oss två likadana växter. Till barnen ställdes frågan Vad behöver en växt för att må bra? Detta gjorde vi för att få reda på barnens förförståelse för ämnet.  Barnens tankar var exempelvis vatten, sol, frön, en blomma behöver ”kärlek” det får den när vi pratar med den, lampor, vind, vänner, man ska vara snäll och inte bråka med blommor, vatten, ljus, näring, luft och jord. Barnen hade erfarenheter och förförståelse för vad en växt behöver.

För att se om barnens hypoteser och erfarenheter av vad en växt behöver, så fick barnen själva bestämma vart växterna skulle placeras. Den ena blomman placerade barnen ljust, den fick barnen vattna och ge ”kärlek”. Den andra växten placerade barnen mörkt, den växten ska de inte sköta om. Detta gjordes för att kunna påvisas för barnen vad en växt behöver för att må bra. Växterna har vi tittat på med jämna mellanrum för att se om det blir någon skillnad på dem. Barnen har avslutningsvis fått rita varsin teckning för att dokumentera lärtillfället. Detta gav även oss en förståelse för vad barnen lärt sig i denna process.

Under kommentar kommer vi att göra varsitt inlägg där vi kommer att diskuterar undervisningsmomentet i relation till läroplanen, samt till lek och/ eller kreativitet.

Etiska reflektioner av grupp 4:a

utifrån Susanne Klaars föreläsning 31/3 2011

De val som förskolans pedagoger tar, kommer från de erfarenheter som de skaffat sig över tid. Ett ex. är att visa barnen flugor och fånga dem för att studera lite närmare, ge barnet möjligheter att skaffa sig fakta och förståelse om dess levnadsvillkor, meddans det en dag upptäcks att en geting har förirrat sig in i lokalerna på förskolan. Då blir det fart på pedagoger och getingen måste ut snabbt. Den kan ge allergiska besvär och skapa smärta om man blir stungen. Här ges det inget utrymme för barnen att skaffa eget förhållande till getingen och dess unika egenskaper. Vi vet ju att de kan vara farliga och på vårt agerande minimerar risker att olycka ska uppstå.

De regler som skapas i förskolans värld bör till en del vara skapta i demokratiska former.

·         Bör barn vara med och ta ställning i alla beslut?

·         Vem äger avgörandet i en diskussion?

·         Vilken ställning ska vara den slutgiltiga?

·         Behöver regler/beslut vara ”skrivna i sten”?

Här fortsatte våra diskussioner och vi kom in på att förskolans regler, en del regler, kan vara till både hjälp och stjälp. Vi ser att barnen kan bli begränsade i deras utveckling och lärandemöjligheter.

Regler ska ibland kunna utvecklas och formas om så att de passar till rådande förhållande.

Vårt naturvetenskapliga etiska dilemma:

Sopstädning vid naturpromenad

Vi har som arbetsmodell i naturförhållanden att förmedla att naturen ska hållas ren från skräp och lämnas i det skick som man vill finna den i. Man tar med sig hem det som man har tagit med sig dit. Även om vi har ambitioner att påvisa det ”rätta” förhållningssättet till naturen och skräphantering så möts vi av dilemma som: rätt eller fel att plocka upp allt det skräp som ligger längs med kanterna på vägen hem från naturstunden? Som andra har slängt?

Hur ser vi på detta med hygien, smittor, skaderisk etc.?

Hur påverkade blir vi i vår yrkesroll av vår relation till barnens föräldrar och deras förväntningar på vår förmedling av ”rätt/fel” till deras barn och med deras uppfattningar?

En idé och lösning kan vara att befinna sig förberedd och ha med en påse och plocka med sig skräp som barnen ”hittar” och lägga det i påsen för att senare sortera skräpet vid en sopsorteringsstation. På så sätt kan vi även få med ett vidare lärandeperspektiv på upplevelsen, handlingen och ge styrka till vårt ställningstagande. Här har vi tydliga målsättningar både lokala och organisatoriska att på visa till.

Ett annat dilemma ur etiskt perspektiv har förskolan när det gäller förhållandet till allemansrätten. När vi är ute och leker i naturen så vill ju medvetna pedagoger att barnen ska få möjligheter att upptäcka och utforska. De hämtar lärande i att få prova. Detta kan inhämtas i att klättra, hoppa osv. Men en gren går av, en ”fel” blomma plockas, en spindel som kläms ihjäl etc. Visst menar vi att vi i dessa fall kam påvisa negativa/positiva beteenden men dilemmat är att barnen behöver variation för att se och lära vilka skillnader och olikheter som finns i situationen. Ska pedagoger begränsa i dessa läranden? Gör det något om det blir allemansrättsligt fel ibland?

Anneli Karlsson ”1014”                   Marie Andersson

Ellinor Dahlgren                            Hanna Strömblad

Helena Jebens                              Charlotte Löving