litteaturseminarium 13 januari 2011

Litteraturseminarium 13 jan 2011 grupp 4

Utifrån Helldén m.fl (2010) har vi diskuterat följande:

• Ang. begreppet antropomorfism så skiljer sig Helldén m.fl. (2010) från Thulin (2006) på så sätt att de först nämnda författarna, tycker att det är lite ”skamligt” att använda detta i verksamheten medans Thulin (2006) visar på större acceptans i begreppets användning. Vi visade på olika exempel var i verksamheten vi kan finna detta begrepp. T.ex. om vi ser en myra på promenaden så kan det gå till så att personalen frågar barnen:

-       Vart ska myran gå?

-       Hem till sin mamma, svarar barnet.

      Man flöjer myran en bit på vägen och upptäcker sen den stora stacken.

-       Oj, vad många. Vilka är alla dom andra?

-       Dom andra är storebror…(osv.)

• Vidare så pratade vi om att dra ner de naturvetenskapliga grunderna på förskolans nivå. Det måste inte vara så ämnesinriktat som i skolan. Vi får finna det naturvetenskapliga i de möten som uppstår med barnen.

• Vi skildrade former av naturvetenskapliga händelser från våra arbetsplatser för varandra. Vi gav varandra positiva och negativa synpunkter på våra berättelser. Många av de händelser som förskolan bygger vidare sin verksamhet på, är hämtade från situationer som upplevs i barngruppen. I mötet. Det är i dessa situationer/möten som utveckling, sammanhang och förståelse kan uppstå.

• Vi vill våga använda naturvetenskapliga begrepp för att ge barnen ord på deras påståenden, frågor och upplevelser. Ge dem de rätta orden. Våga utmana, men ändå vara medsökande tillsammans med barnen. Ett bra exempel hämtat från boken är från s. 35. I ett brev förklarar en förskolelärare känslan av att ”våga” ta steget och ge ett vetenskapligt perspektiv på en fråga ställd av ett barn i förskolan. Barnens vidare diskussioner och handlande utifrån förskollärarens utmaning gav positiv respons. Detta i sin tur gav förskolläraren större säkerhet i hennes yrkesprofession.

• Personalens förhållningssätt är viktigt för att verksamheten ska utvecklas. Vi diskuterade att personalen har en viktig roll i de möten som sker med barnen på förskolan. Det krävs en balans på hur mycket som vi ska ”avslöja” om vår kunskap i det aktuella ämnet. Eller om vi ska låta barnen söka egna förklaringar och svar.

litteraturseminariun 16 dec 2010

Utifrån Thulin (2006) har vi diskuterat följande:

Viktigt att pedagoger i förskolan på nytt diskuterar begreppen vad vi ska förmedla enligt den nya läroplanen i förhållande till naturkunskap. Vi samtalar även om att i förskolan använder vi oss av naturvetenskap hela tiden, men att vi inte benämner det som naturvetenskap för barnen som upptäcker och utforskar hela tiden. Det är flera av pedagogerna som känner att de behöver kompetensutvecklas i detta ämne för att kunna känna sig trygga i utvecklingsarbetet om naturkunskap. Men behöver vi som pedagoger kunna allt? Vi diskuterar att man tillsammans med barnen kan bli medforskande och söka kunskap genom litteratur, nätet, media och flera av oss rekommenderar Evas funkarprogramm på SVT.

Vi lyfter även frågan hur vi ska bemöta de mångkulturella barnen som inte har med sig kulturen kring vår natur? För många av dessa barn och dess familjer anses naturen som farlig för barn. Man vistas inte ute vid dåligt väder i hänsyn till barnens hälsa. Hur fångar vi de barnen? Hur bemöter vi föräldrarna? Vi kommer fram till att vi måste vidga de här barnens erfarenheter till naturen genom att uppleva den.

Vi diskuterar om vi alltid ska utgå ifrån barnens perspektiv i naturkunskap om ex igelkotten. Kan det skada eller hämma barnens utveckling kring ämnet om vi endast utgår från barnets perspektiv? Som pedagog ska du ge barnet tid till egna funderingar, reflektion och variation och även utmana och leda barnet vidare i sin kunskap. Där ser vi möjligheten att använda oss av faktakunskaper för att barnen ska få kännedom om naturvetenskapliga begrepp.

Det är många av oss som använder sig av det antropomorfiska sättet att uttrycka sig för att fånga barnens intresse kring natur, djur och framförallt smådjur. Behöver vi göra det?
Vi kommer till insikt att det även är viktigt att använda sig av rätt ord/(fenomen) för att barnen redan i tidiga år ska börja bekanta sig med naturvetenskapliga ord.

Vår läroplan styr vad vi ska arbeta med i förskolan och nu är det mycket fokus kring naturvetenskap. Men många gånger hamnar pedagogerna i olika konfliktperspektiv. Det är flera förskolor som tidigare använt sig av tygblöjor för att skona miljön och lägga grunden för miljötänkandet. Detta har senare upphört pga. av risken för smitta och smittspridning.